# Hur yttrar sig autism? Author: Syntium Jag är 39 år och ska väl snart få göra en utredning och just nu tänker jag mig att mitt problem kan vara att jag kanske har autistiska drag. Kan ju dra lite kort hur det varit, kanske någon känner igen sig. Svara gärna då för jag har aldrig hört om någon som verkar funka som jag. Ända sen jag var liten har mitt största problem varit att göra saker jag inte vill. Inte nödvändigtvis tråkiga saker utan barnkalas upplevde jag som jobbiga, simskola trots att jag älskade att bada. Dels var det jobbigt att inte få bestämma själv, kände mig fången i något odefinierat och lite det sociala, jag funkade bäst med en kompis i taget. Så skolan blev ju ett rent helvete. Jag. Ville. Inte. Gå. Varenda fiber i mig ville bara bort, hem, och det gjorde det inte bättre att jag tyckte allt var för lätt. Jag ville verkligen inte gå till skolan men de vuxna sa saker som Man måste, allt kan inte vara roligt och Det blir bättre när du väl kommer dit. Vilket var total bs. Så skolan var ett helvete och jag fortsatte göra försök att ha ett "vanligt liv" försöka plugga för att man "ska", man ska ha ett jobb. Ett och samma ställe man ska gå till. Varje dag. Jag har aldrig fattat "vitsen" med ett jobb annat än att man naturligtvis ska försörja sig. Men saker andra har pratat om, att känna sig behövd, arbetskamrater, att man skulle bli tokig av att bara gå hemma, har väl kunnat förstå det intellektuellt men aldrig Känt att det var sant eller någonsin skulle kunna vara sant för mig. Inte ens om jag fick nåt av mina drömjobb skulle jag kunna stå ut. Nu ser jag på den här det här odefinerbara som ett vattendrag. Det jag vill göra vill jag göra. Om jag bara flyter med vattendraget dit det tar mig, gör det jag har lust med, funkar jag och mår bäst. När jag mår dåligt blir vattendraget smalt och inget flöde, men om det är torsdag, vinden ligger på från söder och alla planeter står i linje så har jag nästan obegränsat med energi. Då kan jag göra mer, då känner jag att jag kanske skulle kunna ha ett jobb. Jag skulle kunna plugga! Ber om ursäkt för textväggen, jag hoppas någon har någon input eller tanke om detta. Eller frågor. :) Tack för uppmärksamheten. ## Comment 1 Author: Niklas Jag tycker inte det låter som om du är väldigt udda. Många har beskrivit liknande känslor. ## Comment 2 Author: Niklas #1: Fast det där var lite otydligt. Jag menar att det du skriver inte är olikt vad många med autism upplever och beskriver. ## Comment 3 Author: Syntium Tack Niklas! Jag hoppas faktiskt att jag ska ha en diagnos när jag väl får en utredning för då kanske jag skulle få något att förhålla mig till ."Så här funkar du bäst typ". Allt är bara kaos nu och jag fattar inte orsak och verkan med mig själv. ## Comment 4 Author: Niklas Det är bra att du har skrivit ner det. Dels är det bra som stöd för minnet och dels kan det vara bra att lämna det i pappersform till den som gör utredningen så att din syn på dig själv blir så komplett som möjligt. Oavsett om du får en diagnos eller inte så kan vetskapen om hur du fungerar hjälpa dig att anpassa livet. ## Comment 5 Author: Draken #0: Autism kan mycket väl yttra sig precis som du beskriver i ditt inlägg. Det kan även yttra sig på flera olika andra sätt. Det är väldigt indiviuellt hur det yttrar sig. Har 3 barn med autism/asberger och de ter sig helt olika.