Aspergers Syndrom

Varför ska det va så svårt att jobba?

2017-03-01 23:18 #0 av: tysttjej

Jag är 22år och har AS diagnostiserat sen jag va 15år. Just nu pluggar jag på komvux ett ämne i taget och har en förmiddag på en öppen verksamhet. För nån vecka sen fick jag tanken: Varför inte fixa ett sommarjobb? Jag borde ju klara något litet jobb. Men fick snabbt tänka om. Jobbar jag så dras min aktivitetsersättning in och kommer ifrågasättas då jag visar att jag kan jobba. Jo men jag har jobbat/praktiserat förut. Gick inte så bra tillslut för jag kunde inte utnyttja mina kunskaper och blev nästan hjärntvättad och glömde vad som va rätt och fel.

Jag har fått att vi kanske kan fixa en praktikplats inom kommunens ställen dvs de som är för funktionsnedsatta. Men jag går ju redan på en öppen verksamhet och jag klarar inte att va där vissa dagar för jag mår inte bra bland andra med värre autism eller liknande. En är väldigt frågvis och på och jag får gömma mig för att slippa personen. Att säga att man inte vill prata hjälper inte. så de finns inte många dagar utan den personen.  Sen mår jag inte hundra där men måste va där för att få AE. Känner heller inte att jag gör nån nytta även om handledaren säger att jag gör massa nytta när jag är där. Känner att jag hade gärna bytt ut det mot en praktik några timmar i veckan. En riktig praktikplats. Men de är ju också det där om man mår dåligt nån dag. Jag har ibland ångestattacker som varar allt från en dag till veckor. de är mer sällan nu efter att jag slutade med en onödig medicin i somras, men de kommer ibland. Då orkar jag knappt ta hand om mina egna djur. Sånt tar ju inte en arbetsplats hänsyn till. Jag kan gömma ångesten för stunden, men den måste ju komma ut nån gång och då drabbas mina närmaste. 

Känns omöjligt för mig att jobba. Det känns som att om jag skaffade ett jobb nu så skulle det va att kasta sig ut på djupt vatten utan att kunna simma. En praktik skulle väl va som att iaf ha en flytring som kan rädda en, men ändå jobbigt. 

Ville mest få skrivet mina tankar och låta någon se det. har ingen som jag kan prata med detta om. har bra blivit fel när jag försökt. Men hoppas nån tar sig tid att läsa och kanske komma med råd om hur jag ska göra för att klara att leva ett normalt liv. med det menar jag att ha ett riktigt jobb.

Anmäl
2017-03-01 23:25 #1 av: solskugga

Har inga bra tips, men vill bara säga att jag förstår dig och din frustration. Hoppas innerligt att det ska lösa sig! Ibland så känns samhället som en stor motståndare, som bara sätter krokben för en! Styrkekramar!!!

Anmäl
2017-03-12 07:56 #2 av: kexiilainen

Volontärarbete???    Får idé

Anmäl
2017-03-18 21:49 #3 av: tysttjej

Volontärerbetar redan då och då på en secondhand . Trivs där men kan inte utöka. Försöker ta mig igenom komvux just nu. En kurs i taget men vet att jag inte kommer klara vidareutbildning. Jag skulle stupa av stressen. Känner mig värdelös.

Anmäl
2017-04-04 12:44 #4 av: tlover

Du måste inte praktisera på ställen som är till för funktionshindrade, jag har alltid praktiserat på vanliga butiker och aldrig på någon daglig verksamhet eller liknande.

Du har dessutom rätt att försöka att jobba i upp till ett halvår tror jag med bibehållen rätt till aktivitetsersättning (när du inte jobbar) för att testa. Även om det kanske inte är aktuellt i nuläget.

Anmäl
2017-04-05 01:08 #5 av: tysttjej

Har pratat med min god man och hon ska se om jag kanske kan få praktik i nån affär. En lugn affär. Hoppas de går att ordna. Iaf nu i sommar då jag inte har någon skola.

Anmäl
2017-05-31 20:49 #6 av: Åkerfräken

Jag går ett program via arbetsförmedlingen som heter "introduktion till arbete". Cirka ett halvår går man tre gånger i veckan á 2 timmar till ett ställe som heter Arbetslivsresurs. Där är man med på olika seminarier i grupp och/eller träffar en coach som handleder en. Efter ca 6 månader kommer man ut på en arbetsplats (inom den bransch man önskar och kommit fram till är lämplig tsm med sin coach). Då är man ute på en så kallad arbetsprövning, där du får känna på i vilken omfattning som du känner att du orkar arbeta. Man börjar med 10 timmar i veckan och ökar successivt och du har stöd genom hela processen! Och programmet tar hänsyn till "dåliga dagar". Det är ett rehabiliteringsprogram så det är okej att inte kunna prestera 100% alltid och det är olika människor som är med i programmet, jag har AS men några där hade haft en stroke, ryggproblem, utmattningssyndrom osv. Och man får AE under hela året. Kolla in det!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.