Annons:
Etikettaspergers-syndrom
Läst 5504 ggr
Admantine
2019-05-06 12:44

Läkemedel vid Aspergers syndrom?

Jag har precis fått diagnosen vid 60 års ålder och hade ingen aning om vad det innebär innan dess. Nu vet jag lite mer men har fortfarande många frågor om det. Jag fick diagnosen ADD för 8 år sedan och har både Concerta och Ritalin. De senaste 3 åren har jag levt i ett helvete av oro, ångest och depression. Jag vägrar äta antidepressiva preparat för de fungerar inte men har fått hyfsad lindring av Lyrica men långt ifrån bra. Det jag har upptäckt är att Concerta ökar ångest men Ritalin är bättre och håller mig vaken. Finns det något läkemedel som är vanligt vid just Asperger?

Annons:
Grace2009
2019-05-06 12:58
#1

Vad jag vet, är asperger i sig inger man medicinerar. Däremot kan man medicinera symtom man har av sitt syndrom. Ångestdämpande/antidepp är nog ganska vanligt, en del som har svårt att somna får medicin för det att ta på kvällen.

Honestyisdead
2019-05-06 13:04
#2

Som #1 skriver är ssri och snri vanligt. Även tex sobril vid behov och sömntabletter. Men inget är för själva AS, utan problem man kan ha vid sidan om.

Draken
2019-05-07 07:45
#3

Som skrivet ovan, Asberger i sig, medicinerar man inte. men däremot symptomen. Sonen som har Aspberger för insomningstabletter och ångestdämpande, han får även KBT behandling.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Niklas
2019-05-09 12:05
#4

#0: Fungerar inte antidepressiva mediciner för att du har prövat dem eller av någon annan anledning?


Vänliga hälsningar, Niklas
Är du intresserad av runstenar och runristningar?

Aussievän
2019-08-26 19:02
#5

Metylfenidat (Concerta/Ritalin) är värdelöst för egen del. Jag har Aspergers syndrom och får centralstimulantia för att öka motivationen och orken vad gäller såväl ”vardagliga sysslor” som negligeras , som arbete i form av överklaganden och övriga juridiska spörsmål. Tilläggas bör att jag hamnade relativt högt på BROWN ADD-RS, men inte så pass till den grad att jag fick ”plusmeny” i form av ytterligare en diagnos. Jag började med dexamfetamin, Attentin, men blev förstoppad. Efter utredning (under uppehåll) där allt visade sig vara i toppskick, utöver en minimalt förhöjd kalciumhalt, vilket med största sannolikhet var boven, propsade min behandlande psykiatriker att jag skulle utvärdera metylfenidat istället (Concerta depottablett). Redan på 18 mg fick jag vidriga biverkningar i form av insomnia, kraftiga huvudvärksattacker samt vertigo. Efter dosökning ökade biverkningarna exponentiellt och inför nästa avstämning med sjuksköterska så ökade jag ytterligare ett steg; 54 mg d.v.s. Eftersom detta är den dos man slutligen landar på och som skulle bli nästa steg ökade jag i två dagar för att ge det en ärlig chans. Återigen en exponentiell ökning av biverkningarna (som dessutom kändes av flera dygn efteråt p.g.a. hur kraftiga de var) varpå jag kontaktade sjuksköterskan och meddelade att jag slutade med dem omgående och återgick till dexamfetamin. Tyvärr bekräftade detta mina fördomar och förväntningar på preparatet då två vänner äter det; den ena har ADD och tycker att det fungerar ”för bra”, men anser det inte vara värt det p.g.a. alla biverkningar. Den andra har kraftig, väldigt tydligt märkbar (uppenbar enligt mig) ADHD och verkligen behöver medicinen, men även han funderar på att sluta, trots god effekt just p.g.a. biverkningarna. Jag har levt med depression och ångest i många år och har ingenting emot antidepressiva läkemedel. Jag äter i dagsläget escitalopram 20 mg och lamotrigin 300 mg (200+100) och har diazepam v.b. när ångesten blir för stark. Tack vare amfetaminsaltet så har min ångestnivå sjunkit och således även intaget av diazepam. Som tillägg har jag zopiklon och melatonin för sömnen samt ett kedjetäcke, vilket i sig är ett underverk för sömnen. Jag vill starkt rekommendera dexamfetamin. Det finns som korttidsverkande preparat i form av Attentin och långtidsverkande i form av Elvanse (lisdexamfetamin). Utan att ha någon som helst insikt i din bakgrund bör tilläggas att du kan stöta på patrull om du har en missbrukshistorik. Jag hoppas att mitt relativt längs inlägg kan vara till någon hjälp vad gäller vidare medicinering eller diskussioner därom.

Admantine
2019-10-09 14:29
#6

Tack för alla svar. Jag har testat i princip alla antidepp som finns pga deciverande depressioner och inget har fungerat. Jag sover dygnet runt om jag inte äter Ritalin. Jag har testat Elevanse men 70 mg är alldeles för låg dos för mig och de fick inte skriva ut mer då så jag var tvungen att återgå till Concerta 3x36 mg. Men som sagt så förstärker de min ångest samt att jag inte kan sova på natten när jag tar dem så jag äter bara Ritalin så jag kan hålla mig vaken några timmar. Jag blev tvingad att sluta med Stesolid mot min panikångest trots att det är det enda som fungerar och någon annan hjälp har jag inte fått. Jag har aldrig missbrukat något i hela mitt liv och följer ordinationer prickfritt. Men psykiatrin verkar helt rabiata när det gäller den starka smärtmedicin jag äter pga svår smärta i en krossad fotled i bilolycka i ungdomen…undrar om de verkligen anser att man ska plågas av svåra smärtor hellre än att äta smärtstillande? Vad har man då kvar för livskvalitet när jag redan plågas av panikångest som de skiter i? Jag önskar det fanns valmöjligheten att bo på en humanare planet.

Annons:
Draken
2019-10-10 07:33
#7

Har du provat Mirtazepin (icke narkotikaklassad) eller Mitrasepam (Narkotikaklassad) ? Båda är antideppressiva och ångestdämpande

Sonen som har ADHD, svår ångest och panikångest får Propavan (icke narkotikaklassad) och Mirtazepin till natten. Det funkar jättebra på honom.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Admantine
2019-10-11 15:32
#8

#7 Ja jag har testat de båda antidepressiva. Propavan var bland det värsta jag upplevt, det kröp som myror i hela kroppen så jag höll på att flippa ur totalt. Det är rätt vanligt att en del får sådan otäck effekt av Propavan så det är ju tur att din son slipper det. Jag tror att socialstyrelsen som styr och ställer och tror en massa idiotiskt helt enkelt inte fattar att det finns människor som inte har benägenheten eller förmågan att bli missbrukare utan alla blir misstänkta för missbruk så fort det handlar om ”beroendeframkallande” läkemedel trots att det finns bevis i journalerna på att man aldrig misskött sina mediciner.

Draken
2019-10-12 13:38
#9

Nej, han har tack och lov inte upplevt de biverkningarna i samband med Propavan.

Första veckan hade han "myrkryp" i benen, men inte värre än att han stog ut med det och det försvann också.

Tyvärr så har de blivit, åtminstone här uppe, väldigt restriktiv med tyngre/ narkotikaklassad medicinering, det ges bara i enstaka fall och bara om det är absolut nödvändigt.

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Upp till toppen
Annons: