Problemet med flickor är att de håller oftast ihop när de är i skolan eller med kompisar. Det mesta bryter ut när de är hemma där de känner sig trygga.

Eftersom de inte visar av något i skolan, så är det svårt för en förälder att bli trodd. Ibland önskar jag att skolpersonalen skulle gå en utbildning om just flickor med autism, det skulle underlätta mycket för oss föräldrar, som har flickor med autismdiagnoser.

Rätta mig om jag har fel. Men är de inte så att de är svårare att upptäcka autism/ Aspberger hos tjejer för de är bättre på att passa in. Att de är oftast pojkflickor och är kameleonter tex. Att de inte har samma ” symtom ” som pojkar.
Har läst på lite då jag själv misstänker och är i pågående utredning för olika diagnoser som autism tex. Sen är de ju självklart att de är lite olika för alla.
Eller är jag ute och cyklar nu ? Finns de några typiska kännetecken för just flickor med autismspektrat.

#2: Du är absolut inte ute och cyklar.

Det du beskriver är själva grundproblemet med flickor som har autismdiagnoser. Och det finns, vad jag vet, inte särskilda symptom som man kan påeka på att just detta är autism.

Jag har två döttrar med rena autismdiagnoser, och deras "symptom" har varit så långt ifrån varandra som det bara går. Det enda dessa två har gemensamt är att de är pojkflickor, och de har gjort det väldigt bra ifrån sig i skolan, trots hög frånvaro.

Den äldsta är 27 år och hon är helt inåtvänd. Har aldrig protesterat eller visat av någonting alls om det har varit jobbigt för henne. Hon har bara slutit sig ännu mer i sig själv.

Den yngsta är 13 och hon är raka motsatsen. Hon har varit utåtagerande, hon har slagits och verkligen blivit nästan ohanterlig när hon har haft det jobbigt eller det har blivit fel för henne. Men hon har även haft blockeringar där hon blir totalt okontaktbar.
Ingen av dem har visat någonting alls i skolan.

Bägge två har diagnosen högfungerande autism grad 2