Kort svar: ja. Men det är inte automatiskt skattefritt, och hur det görs spelar stor roll.

Många vuxna med misstänkt autism eller ADHD väntar länge i regionen och tittar på privat utredning. Priset ligger ofta runt 25–35 000 kronor. En del arbetsgivare är villiga att stå för kostnaden. Det är tillåtet. Skatteverket har däremot regler för när det räknas som en skattepliktig förmån och när det kan ses som en arbetsmiljö- eller rehabinsats.

Huvudregeln hos Skatteverket

Sedan 1 juli 2018 är hälso- och sjukvård som arbetsgivaren betalar i regel skattepliktig för den anställde. Det gäller både offentlig och privat vård. En vanlig NPF-utredning (intervjuer, tester, läkarbedömning, diagnos) liknar det Skatteverket räknar som skattepliktig vård: läkarundersökning och diagnosticerande undersökning. Förmånen värderas då till vad utredningen kostar. Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.

När det kan vara skattefritt

Undantag finns för:

• företagshälsovård
• förebyggande behandling
• arbetslivsinriktad rehabilitering

Då ska insatsen ingå i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete eller rehabansvar. Syftet ska vara att kartlägga arbetsförmåga, förebygga sjukskrivning eller göra arbetsanpassning. Det räcker inte att autism eller ADHD kan påverka jobbet. Det som räknas är varför den här utredningen beställs, och hur den kopplas till det aktuella arbetet.

En utredning via företagshälsovården som underlag för anpassning har bättre förutsättningar än en privat utredning som den anställde själv valt för att få en diagnos.

Bruttolöneavdrag är inte samma sak som att arbetsgivaren tar kostnaden

En del gör så att arbetsgivaren betalar fakturan och drar beloppet från bruttolönen. Det är möjligt avtalsmässigt. Det gör inte utredningen skattefri.

Bruttolöneavdrag sänker den kontanta lönen, men räknas inte som att du betalar förmånen med skattade pengar. Är utredningen skattepliktig läggs förmånsvärdet ändå på. Skattemässigt blir det ungefär som att du fått lön plus en förmån. Nettolöneavdrag (avdrag efter skatt) är det som sänker förmånsvärdet.

Bruttoavdrag signalerar dessutom ofta att den anställde bär kostnaden. Det försvagar argumentet att det är arbetsgivarens SAM- eller rehabåtgärd.

Vad som faktiskt avgör, och vad som inte gör det

Att svårigheterna syns tydligt på jobbet är relevant. Det är inte ensamt avgörande.

Tyngre väger:

1. Vem initierade utredningen? Chef/FHV utifrån arbetsproblem, eller du själv privat?
2. Fanns en dokumenterad koppling till detta arbete redan när utredningen beställdes? Till exempel koncentrationskrav, sinnesintryck, otydliga instruktioner, sjukfrånvaro, misslyckade anpassningar.
3. Vad köptes? En arbetsförmågebedömning/anpassningsunderlag, eller en full privat diagnostik?
4. Vad hände efteråt? Rehabplan, anpassningar, uppföljning via FHV?

En diagnos i efterhand ändrar inte retroaktivt hur kostnaden ska klassas.

Vilken dokumentation arbetsgivaren behöver

Skatteverket kräver inget särskilt formulär och inget obligatoriskt läkarintyg. De vill kunna se behov och syfte. Rimlig styrkning:

• intern anteckning eller rehab/SAM-underlag om vilka arbetsproblem som föranledde insatsen
• att FHV eller chef rekommenderat utredning som underlag för anpassning
• faktura där arbetsgivaren är uppdragsgivare
• uppföljning: anpassningsplan eller förändrade arbetssätt

"Hen har det jobbigt" plus en privat klinikfaktura räcker sällan.

Vad du som anställd kan göra praktiskt

1. Beskriv konkret hur arbetet inte fungerar, inte bara att du misstänker autism/ADHD.
2. Be om kontakt med företagshälsovård eller rehabansvarig. Det är starkare än att själv boka privat klinik och be arbetsgivaren betala.
3. Be arbetsgivaren skriva syftet: arbetsanpassning / bedömning av arbetsförmåga.
4. Undvik bruttoavdrag om målet är att det ska räknas som arbetsgivarens insats.
5. Vid osäkerhet: arbetsgivaren kan begära förhandsbesked från Skatteverket.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala en privat utredning. Skyldigheten handlar om skälig arbetsanpassning och rehab, inte om att finansiera diagnostik. En utredning kan ändå vara ett vettigt underlag för just de anpassningarna.

Kort checklista

Upplägg	Vanlig skattemässig följd
Privat utredning som arbetsgivaren bara betalar	Oftast skattepliktig förmån
Utredning via FHV som del av SAM/rehab	Kan vara skattefri
Bruttolöneavdrag + privat utredning	Oftast fortfarande förmån, ingen skattevinst
Nettolöneavdrag	Minskar förmånsvärdet

Det här är en sammanfattning av Skatteverkets huvudlinjer, inte skatterådgivning för ett enskilt fall. Reglerna sitter i inkomstskattelagen 11 kap. 18 § och Skatteverkets vägledning om hälso- och sjukvård som förmån. Har ni kollektivavtal eller FHV-avtal kan det också styra hur det praktiskt ska gå till.