Det är vanligt!

För mig blev det bättre när jag aktivt deltog i matlagandet. Sedan funkade enklare rätter eller rätter där man kan dela upp sakerna (så inga grytor till exempel) bättre för mig.

Även idag har jag vissa dagar då jag bara klarar av enkla rätter som för mig är ”säkra”. Mina varierar dock inte utan har varit samma hela livet förutom när någon förändrat något med en säker rätt. Då försvann den från säkra listan för mig.

Men autism och arfid och autism med allmänt selektiv kost, eller enbart svårt för vissa konsistenser och smaker är väldigt vanligt.

Japp det är vanligt. Som barn kunde jag en dag älska typ köttfärssås. Dagen efter sa jag att jag gillar det inte.

Det stämde ju inte riktigt men jag visste inte hur jag bättre skulle uttrycka det som barn.

Det är vanligt. Läkaren på habben här kallar det för selektiv ätstörning.

Helt normalt, har selektiv ätstörning själv, kan absolut inte blanda konsistenser, sen är det väldigt få maträtter jag klarar att äta.
MAten får heller inte gärna nudda varann, tex om jag äter julbord så måste jag ha ett mellanrum mellan allt utom kalvsylta och potatis (en av dom få saker jag kan blanda) har tom speciella "fängelsetallrikar" för det xD
Men sen är det rätt vanligt att "lednsa" på en mat om man äter det för mycket och helt plötsligt så gillar man det inte